Nånting som jag tänkt skriva om sen ett tag tillbaka är att jag lyckats genomföra en förändring hos mig själv :-) och det är inte det lättaste som alla vet. Den dumma, tråkiga ovana som jag haft jämt tror jag, är att skjuta upp saker - sen, i morron, nästa vecka, när jag får lust, när jag har bättre tid, när jag är lite piggare - har varit mina ledord. Med ständigt dåligt samvete och sänkt självkänsla som tråkig följeslagare...
Jag har gnällt om det, ältat det, grunnat över det, försökt ändra mig, men till slut tror jag faktiskt att jag blev peppad av Magnus och hans viktnedgång! Han i sin tur hade fått inspiration av en föreläsare som pratade om att det tar 3 veckor för ett förändrat beteende att sätta sig.
Det började med en rensning av en STOR pappershög och skrivandet av en diger att-göra-lista (som jag betar av varteftersom) och sen dess för ca en månad sen har jag faktiskt låtit bli att skjuta upp :-) Jag kan ju inte säga att jag håller på och håller på med göromål hela tiden men jag brukar bestämma varje dag vad jag ska hinna med, förutom de akuta sakerna, och det svåra är det lite "obekväma" förstås - och var och en har ju sina "obekvämligheter". Men belöningen då - jo jag känner att nu är jag PÅ TOPP! Verkligen så jäklar i min lilla låda avstressad och lugn, tycker t.o.m. att november är en härlig månad!
Och som grädde på moset ligger det bara en massa trevliga helgaktiviteter och väntar - ända in i december!
Det där är verkligen något som jag borde förändra hos mig själv också. Jag är ju precis likadan som du var. Jag blir peppad av hela ditt inlägg. Va glad jag är för din skull! Bra jobbat!!
SvaraRaderaKram
Tack Charlotte! Ja, det känns som att en "polett trillat ner" för det är så klart jag vetat att det är så mycket bättre att inte skjuta upp saker, men att faktiskt låta bli är en annan sak. Det kanske är som att sluta röka, man måste bestämma sig och verkligen vilja och ha motivation, men sen kommer "suget" och de gamla vanetankarna - "jag gör det sen" och det är då jag måste veta vad jag ville och hade bestämt.
SvaraRaderaDet låter härligt och peppande att "ta tag i saker"...
SvaraRaderaOch just därför vill jag tacka dig för ditt mail igår - du fick mig att komma igång du med och för det skickar jag en stor kram!
Tack!!
Lina: Vad roligt att jag kunde inspirera, det är ju förhoppningen när man berättar. Tack själv, för det var DU som inspirerade mig att börja blogga för drygt 2 år sen :-)
SvaraRaderaFinns det något härligare än att se ett färdigt resultat från en sk-t-tråkig uppgift och veta att nu är det gjort...!! Grattis - du jobbar verkligen med dig själv...!!
SvaraRaderaTack Anders! Helt sant, det är en sk-t-skön känsla. Och idag fick jag äntligen surdegen det s.k. frys-dokumentet klart... och nu ska jag ta itu med frysinredningen - hå hå ja ja.
SvaraRadera