Tid för barnbarnen

Tänk att jag har begåvats med så många gulliga barnbarn... Hela fem stycken vid det här laget - och nu har jag ju tid att umgås med dem! Läsa sagor, spela spel och lära dem att sy så klart 😊 Men ibland är det "fullt ös - medvetslös" och då har jag som tur är även gott om tid att vila upp mig.

Life is GOOD!

Lite morgonyoga och tacksamma tankar

För något år sen gick jag ett par terminer på kundalini-yoga - tanken var att jag skulle mjuka upp min stela kropp och slippa ryggont och andra små krämpor som dykt upp. Det var definitivt bra på det sättet, men det var för långsamt, för flummigt och för lååånga pass, så jag slutade.

Men behovet att mjuka upp leder och stelhet finns ju kvar och lite styrketräning skadar inte heller! Så nu när jag är ledig var evigaste dag har jag börjat med en liten stund av väldigt enkel styrketräning och lite stretch och lite yoga varje morgon/förmiddag - och jag mår sååå bra av det!

Bild lånad HÄR

Och lite "flum" blir det också ändå, jag tänker varje dag tacksamma tankar för att jag får leva det här livet i frihet, att jag är frisk och att jag är omgiven av en fantastiskt kärleksfull familj och goa vänner.

Illustrerar detta med ett av Magnus fantastiska konstverk... (som förresten är till salu...)

Slut på en era och ett nytt liv börjar!

Hösten 1977 gick ett gäng förväntansfulla, nybakade mikrobiologiska Laboratorieassistenter ut Laborantskolan i Stockholm efter 2 ½ års studier och en massa praktik. Och jag tjoade och tog ett högt glädjeskutt så alla pennor i min rockficka flög ur över hela korridorgolvet! Jag var 23 år och började direkt jobba på SBL (Statens Bakteriologiska Lab) i Solna där jag gjort min praktik under utbildningen.

Jag sökte mig ganska omgående vidare till roliga, spännande arbetsplatser som höll på med forskning inom immunologi, tumörsjukdomar och andra spännande saker, Karolinska Institutet, Sthlms Universitet, Serafimerlasarettet, Huddinge sjukhus... Träffade såå många intressanta människor och arbetskamrater och fick vara med på många roliga disputationsfester!

Efter 5 år i denna roliga värld var det dags för familj och barn, och två små tjejer föddes i rask takt och jag sa upp mig, flyttade ut på landet och blev hemma-mamma i 3 ½ år.

Vid återgång till arbetslivet blev jag erbjuden jobb inom immunologisk forskning och diagnostik på min gamla "hemmaplan" SBL i Solna och bilpendlade många, långa mil under några år tills det blev övermäktigt med två små barn att lämna och hämta hos dagmamman. Hade sån tur att jag fick ett nytt jobb hemma i Bålsta, på Vårdcentralens laboratorium där jag fick ägna mig åt provtagning och en del analyser, året var 1990 och jag var 36 år. Under tiden ändrades vår tjänstetitel från Laboratorieassistent till Biomedicinsk Analytiker (BMA) -  fint som snus, hi hi. Och jag passade också på att vara barnledig med barn nr 3.

När Vårdcentralen skar ner på personal fick jag söka mig vidare och hamnade på något helt nytt. Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA, i Uppsala sökte en BMA till Fiskenhetens bakteriologiska laboratorium och jag fick tjänsten, närmare bestämt 14 februari 1997. Nu fick jag verkligen nytta av mina mikrobiologiska kunskaper från utbildningen och fick lära mig allt om vilka sjukdomar som kan drabba odlad laxfisk (i ärlighetens namn visste jag inte ens om att vi odlade fisk i Sverige). Bilpendling igen, men vacker väg utan köer.

Inte trodde jag då att jag skulle bli kvar där så länge... jag som haft så många olika jobb och vant mig vid att vandra vidare efter en tid. Men år efter år har passerat, jag var privilegierad med ett mycket självständigt jobb och goa arbetskamrater och alla förmåner som en statlig tjänst ger, så det fanns ingen större anledning att söka sig vidare. Och alltid roliga personalfester... här i 80-talstema!

Och hux flux hade 22 år passerat.... och jag har kommit till vägs ände på mina 41 år inom laboratorievärlden och går stolt ut i världen efter väl förrättat värv och som nybliven pensionär! Och TACK för fin uppvaktning och alla kramar 💖

Nu väntar ett nytt, ljuvligt liv i frihet med gott om tid att skapa i min syateljé, umgås med familj, barnbarn och vänner, ägna mig åt hem och trädgård (fick en hammock i pensionsgåva) och utforska allt roligt som erbjuds i min kära hemstad Stockholm t.ex.

Återkommer och berättar om hur mitt nya liv gestaltar sig!

Nya tider

Texten här nedanför skrev jag i början av 2018... Den blev inte publicerad då av någon anledning, men vi känner att den är så fin och ärlig och förtjänar att visas. Nu är det snart nytt år igen och vi tar oss an 2019 med lugn och förväntan - och jag lite extra eftersom jag från 1 februari slutar min drygt 40-åriga karriär som biomedicinsk analytiker och tar evig semester som pensionär. Mer om detta i kommande inlägg... Nu tillbaka till våren 2018....

Nästan exakt två år sen vi startade Gallery Magno Art och nu har det blivit dags att stänga verksamheten... Både sorgligt men också skönt med tanke på att anledningen är Magnus hälsa. Han måste ta det lugnt och bli frisk, blodtryck, kärl och hjärta har farit illa av stress och allt för hög arbetsbelastning. Men måleriet fortsätter förstås, kreativitet och skapande är bara bra för själen! Det har varit en fantastisk tid på många sätt och vi, och framför allt Magnus har fått sååå många nya vänner och kontakter som kommer finnas kvar länge, länge och jag känner mig tacksam som fått uppleva så många härliga stunder på galleriet i de mysiga kvarteren på gamla Östermalm.

Den sista utställningen fick bli med Magnus egen konst och jag kan säga att det var en av de mest välbesökta utställningarna sen starten! Och vi fick motta så mycket kärlek och lyckönskningar för framtiden och förhopppningar att vi kan fortsätta att träffas på ett eller annat sätt så man blev helt rörd.... och alla vackra blommor!

Nu börjar en ny tid för oss och vi får se vad det bär med sig! Ett är som sagt säkert, konst kommer det att handla om i alla fall! Jag har också "fått tillbaka" min Magnus, vi sågs inte så mycket under de här två åren, och nu har vi tid att umgås, göra saker tillsammans och ha ett gemensamt socialt liv igen vilket känns underbart.

Jag själv fortsätter att ägna min fritid åt att sy, både i företaget och nu på sistone även till mig själv och barnbarnen. Så kul att ha kommit igång igen med klädsömnad! I slutet av året sålde jag nästan helt slut på allt, först på en gemensam utställning på galleriet där jag hade med kuddar och sen på en julmarknad på jobbet. Nu på det nya året har jag tagit det lite lugnt med sömnaden, framför allt sen Magnus blev sjuk, men nu har jag satt fart igen. Det är väl ljuset som ger energi igen även om den här våren är seg som sjutton, massor med snö och kallt ännu.

Här kommer lite bilder på söta barnkläder jag sytt och en häftig Sgt Pepper-jacka i sammet och guld också.